Här på norra Öland med
sanddyner, som en gång i tiden planterats med tallar för att binda sanden, med
torrängar och alvarsmarker trivs trädlärkorna. Tidigt på våren hörs de första
drillarna och sedan finns de här omkring hela sommaren. I år hörde jag den
första den 22 mars, så de är verkligen ett tidigt vårtecken.
När jag precis hade flyttat
till Öland hade jag sju stycken på gräsmattan utanför sovrumsfönstret en tidig
höstmorgon. Att de hade sällskap med tre gulärlor gjorde inte upplevelsen sämre.
Då kände jag verkligen att jag hade flyttat till rätt ställe.
En gammal dam som jag brukar
prata med berättade en gång att det förr fanns lärkbon överallt i hagarna och
man fick titta noga var man satte ner fötterna. Jag misstänker att det inte
bara var sånglärkebon utan att en hel del av bona tillhörde trädlärkorna. Just
häromkring har vi idag fler trädlärkor än sånglärkor.
Under flera år hade jag ungar
i trädgården varje sommar. Så mysigt! Tyvärr försvann de när en granne byggde
till ganska rejält på den fina torräng som gränsade till vår tomt. Så kan det
gå!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar