Ormvråkar på glid

Ett jamande läte hörs någonstans högt uppifrån och jag börjar spana runt med handen som skydd för solen. Ja, där glider de omkring, ormvråkarna! De stora pampiga fåglarna spanar ut över fälten. Belysta ovanifrån av solen blir de yttersta fjäderspetsarna nästan genomskinliga och det perfekta mönstret på undersidan av vingarna framträder tydligt. De seglar över de svällande pumporna på en åker och de undrar säkert vad alla dessa plötsliga aktiviteter nere på marken beror på. Jo, det är Ölands Skördefest som ligger i startgroparna!

Mera starar

När vi närmade oss Ölands norra udde hördes först ett ihållande sorl. Starar! Efter sista träddungen öppnar sig strandängarna och där fanns de. Det var trängsel på de treradiga luftledningar som förser fyrvaktaren med el och telefon och varje gång en flock lyfte var luften svart av flaxande starar. De fredligt betande ungdjuren var omgivna av starar som plockade varenda fluga runt dem. Trötta, hungriga rastande starar i tusental! Det kameraobjektiv jag hade med mig kunde bara fånga en bråkdel åt gången men vid en snabb uppskattning kom vi fram till att vi såg ungefär 3000 starar men det var säkert flera. I de stora oxlarna fladdrade det också av vingar bland alla röda oxelbär. Plötsligt får jag en viss förståelse för de franska fruktodlare som blir förtvivlade när en sådan här flock landar i deras körsbärsodlingar. Men det måste väl finnas metoder att skrämma iväg dem istället för att fånga och döda? Hursom helst! En mäktig syn är det och roligt att se så många på en gång trots alla rapporter om tydlig decimering av beståndet.

En hösteftermiddag i trädgården

En varm eftermiddag i förra veckan. Jag pysslar lite i trädgården när det plötsligt hörs ett välbekant ljud högt uppifrån. Tranor! De kommer närmare och snart är luften full av skruvande tranor. Två stora flockar visar upp sig under flera minuter innan de försvinner iväg söderut. Hann du räkna dem, ropar grannen över stenmurarna. Ja, ungefär 150 tranor i varje flock var det. Ett mäktigt skådespel tycker vi medan bonden nervöst håller tummarna för att de inte ska gå ner på hans späda höstgrönska. Skatorna på teletrådarna undrar nyfiket vad vi håller på med och en rödhake träffas plötsligt av en laserliknande solstråle så han gnistrar till som en ädelsten på tråden. Det kom flera tranflockar efterhand och till slut var vi uppe i ungefär 800 passerande tranor. Så småningom har tranorna försvunnit och en ödesdiger tystnad sänker sig bland mesar och lövsångare. En stor tung silhuett glider spanande fram över våra huvuden. Havsörnen är på jakt!

Tornfalkar

Man ser dem överallt nu. De små graciösa luftjägarna. De sitter några sekunder på en luftledning eller taknock, lyfter och ryttlar över fält och alvar. Plötsligt fäller de ihop vingarna och störtar mot marken och försvinner utom synhåll. De kommer från alla håll på väg söderut och våra öländska falkar sluter upp i leden och följer med. En ryttlande tornfalk är så vacker och vi får passa på att njuta innan de flyger vidare

Starflockar

Ett tydligt hösttecken är starflockarna som fladdrar runt utmed stränderna och över fälten. Tråkigt nog tycker vi att de har minskat i antal bara under de senaste fem - sex åren. Då kunde de sitta tätt, tätt ihop på våra luftledningar som gungade betänkligt under den påflugna lasten. En gammal man som vi pratade med hade räknat ut ungefär vad en kaloristinn stare kunde väga, multiplicerat det med antalet starar på en tråd och kommit fram till en siffra som helt klart utgjorde en risk för det fasta telefonnätet på norra Öland. I går kväll när jag steg ur bilen vid ett av våra färjelägen, hörde jag ett väldigt tjatter från några björktoppar. Ja, det var en starflock som trängdes på de tunna björkkvistarna och ständigt bytte platser med varandra för att kunna njuta av de sista solstrålarna.

Brun kärrhök

Plötsligt lyfte tofsvipor och starar från ett nyslaget fält och det blev ett enda virrvarr av vingar i luften. Vad var det som hände? Jo, en brun kärrhök kom inseglande, ivrigt spanande över fältet. En nyslagen vall kan vara som ett uppdukat smörgåsbord, fyllt med resterna av de stackare som inte hunnit undan när slåttermaskinen rensade rent. Den här kärrhöken struntade fullständigt i de nervösa viporna. Han hade spanat in något annat intressant. En bit kanin? Ja det syns inte riktigt vad det är under alla strån av torkat gräs men en riktig godbit var det säkert.

Gråsparvsliv

                                          Vad ser jag , sitter det inte en liten goding där borta!

                                        Hon tittar bort lite blygt men har nog lagt märke till mig

                                       Oboy, jag dånar nästan. Vilken förförisk ställning hon intar i badet!

                                         Nu sitter hon där, ren, fin och beredd.

Jag närmar mig försiktigt. Det här går nog vägen!

Nästan vid målet!

Jaha!! (suck) Det går väl fler tåg.