Så blev det februari. En månad som vi kommer att prata om länge. Värmerekord, snöfritt och stigande vattenflöden. Inte konstigt att både gåsen och gråhägern ser en aning sura ut.
De vanliga viloplatserna för sjöfåglarna försvann varefter vattennivån steg och det blev trängsel på de stenar som fortfarande stack upp över vattenytan.
Havsörnarna gillade att vi missade vintern i år och gav sig lite tid att leka i luften.
Vid fågelmatningen var det ganska tomt. Vi blev glada när en stenknäck visade sig. Normala vintrar kan vi ha flockar på 20 - 30 stycken.
Gässenbörjade få vårkänslor och letade boplatser.
Det är så fascinerande med de stora havsörnarna. Här svävar en mot de mörka regnmolnen.
De sångsvanar som fortfarande är kvar, gillar de översvämmade strandängarna.
En och annan liten flock av sidensvansar drar förbi då och då.
Förstora upp bilden så ser du de första tofsviporna. De kom den 14 februari.
Här landade en steglits i trädet!
De små och trevliga krickorna övervintrar vid våra stränder.
Så kom gravänderna och gav färg åt stränderna.
Den lilla snö som kom! Gulsparven ryser.
Här behövs också en förstoring av bilden. Större strandpiparna landade den 28 februari.
Och så...den vackraste rovfågeln, röd glada, svävade över Ölanda flygfält. En bra avslutning på månaden.