Nötskrikornas tid

Plötsligt har det öppnats en ny flyglinje mellan vår rad med ekar i trädgården och skogen strax intill. Det är nötskrikorna som för en tid har glömt sin vanliga försiktighet och helt och hållet koncentrerar sig på att samla ihop så många ekollon som möjligt. Snabbt går det och de är nästan omöjliga att fånga på bild. Det rör sig bland löven, det flaxar och prasslar och då och då häver någon av dem upp ett skrik så man får hålla för öronen. Men jobba på ni och bär iväg med alla ekollon! Jag är trött på alla små ekplantor som växer upp som ogräs mellan stenarna i stenmuren, i gräsmatta och i rabatter!

Titta vi flyger...

Visst kan man känna en längtan ibland. Tänk att bara flaxa till med armarna, lyfta från marken och flyga iväg. Vad enkelt allt skulle bli. Många har försökt och konstruerat alla möjliga tillbehör att sätta fast runt rygg och bröstkorg. En del har faktiskt varit övertygade om att de kunde flyga och slängt sig ut från tak och broar. Adjöss med dem! Det är inte heller riktigt samma sak att kliva in i ett flygplan tillsammans med hundratals andra och flyga iväg i en stol, fastklämd i ett säkerhetsbälte. Men kunde vi resa oss och gå på två ben för hundratusentals år sedan så kan vi säkert snart börja flyga också. Vi får försöka skynda på utvecklingen.

Very nice - bajs!

Det är oftast trevligt att se lunchgäster njuta av maten men den här gången kändes det mera tveksamt. Men om jag glömmer bort min känsliga mage och tänker i kretsloppsbanor istället känns det bättre. Korna betar våra strandängar, vilket skapar en bra häckningsmiljö för många fågelarter. Korna lämnar stora högar efter sig, vilket är mindre bra för vattenkvaliteten i Östersjön, men eftertraktat av starar, sädesärlor med flera som plockar flugor, fluglarver och kanske också ett och annat osmält frö. Samtidigt sprätter de ut komockorna och hjälper därigenom till med gödslingen av betesmarkerna.

Senaste nytt: Lappsparv

Var på en morgonpromenad ut till Högby fyr på morgonkvisten. Inget speciellt tyckte jag först. Måsar, trutar och lite gräsänder. En stor starflock flög runt men skingrades när en lärkfalk passerade. Det vanliga gänget pilfinkar följde mig utmed vägen, men så var det något annat som hoppade på stenarna och pratade lite för sig själv. En lappsparv minsann! Här på Öland ses den lite då och då under flytten, men det var länge sedan jag såg någon. En bra början på dagen!

Kära bilder

Utan att dra några raka gränser, vill jag ändå påstå att det är en viss skillnad på hur kvinnor och män värderar sina bilder. Kvinnor fotograferar med hjärtat och män med hjärnan. Nu börjar jag komma ut på svag is känner jag, men jag har hört killar lyckligt berätta exakt vilken utrustning, inställning med mera som de använde till den superklara, skarpa bild med exakt ljus som de har tagit, medan tjejer istället pratar om den lilla gulliga fågeln som satt där och tittade med sina pepparkornsögon och som de lyckades få en något så när identifierbar bild på. Jag har också fått det här bekräftat av en närstående proffsfotograf som känner igen fenomenet från fotokurser han brukar hålla i. Men det här är roligt och båda typerna av bilder behövs. Alla har vi bilder som vi känner lite extra för och som väcker minnen från det tillfälle som bilden togs. Min gåsbild ovan, är en sådan bild. En tidig aprildag, dimmig, disig och regnig tog vi en sväng för att om möjligt bryta tristessen med några vårtecken. Vi körde på små vägar som bestod av en blandning av is, lera och vatten, knappt framkomliga och omgivna av trista gråbruna stubbåkrar. Inte ett vårtecken i sikte förrän plötsligt...alldeles nära vägen, detta gåspar oroligt stack upp sin huvuden i dimman och undrade vilka vi var.

En annan kär bild från maj 2011. En tidig morgon tittar jag ut genom det inte alldeles nytvättade sovrumsfönstret. Plötsligt blixtrar det till av något knallblått längst bort i trädgården under stora björken. En blåhake!! I min trädgård på norra Öland! Fantastiskt!!! En suddig, men för mig viktig bild som bekräftar en otroligt rolig händelse. Så ser det ut i mitt fotoalbum.