onsdag 25 juni 2014

Matleveranser

Rödstjärt

Just nu är vägarna på Öland hårt trafikerade av ICA-bilar och andra matleverantörer som ska tillfredsställa matbehovet hos alla turister. Tittar man noga bland buskarna så pågår det andra matleveranser också, kanske i ännu större omfattning. Överallt blixtrar det till av rödlysande stjärtpennor, vita gumpar osv när jäktade småbarnsföräldrar frenetiskt letar efter godbitar till ungarna.

Törnsångare




Sädesärlan levererar det andra lasset efter det andra. Här är hon på inflygningsbanan som alltid följer samma rutt.


Pappa rödstjärt spanar om kusten är klar.


Leverans!


En del ungar är stora och har börjat leta mat på egen hand. Här letar större hackspetten myror i gräsmattan.



onsdag 18 juni 2014

Precis nu här på norra Öland...


...badar en halsbandsflugsnappare i mitt vattenfall. 


Jag hinner ta några bilder genom den pollenbeströdda fönsterrutan.


Så fort jag får tid ska jag sätta mig lite i skymundan utomhus och se vilka andra badgäster som dyker upp.




onsdag 11 juni 2014

Snart är det jul igen


"Snart börjar det mörkna och sedan är det jul." Känner ni igen de pessimistiska tongångarna? Värre än den ständigt deprimerade åsnan Ior i Nalle Puh-böckerna. Vi protesterar tillsammans med den typiska julfågeln, domherren, som här tar sig ett bad i naturum Trollskogens lilla spa och njuter av de ljusa sommarkvällarna.



I Grankullaviken vid Nabbelund har skäggdoppingarna valt att hålla till i år. Mycket diskussioner om ditten och datten och många upprörda känslor, men ibland håller de sig lugna och glider runt på den spegelblanka vattenytan.





torsdag 5 juni 2014

Ibland går det ganska bra och ibland inte alls


Han kom spelande genom luften och landade så fint på en sten. Enkelbeckasinen! Perfekt, tänkte jag, och slängde upp kameran. Jaha, så gick det som det ofta går. Han lyfte och flög vidare. Om ni tittar noga i överkanten så ser ni fötterna dingla där! Men vad gör det. Misslyckade bilder ger upphov till många härliga skratt.


Storspovarna, däremot, stannade kvar där långt borta på strandängen så jag hann med några bilder.


Vilka imponerande fåglar det är. Vackra och graciösa trots sin överdimensionerade näbb.


Jag tog en sväng förbi sandtaget också för att kolla om de mindre strandpiparna var på plats. Jo minsann! Deras klagande varningsrop ljöd lång väg, trots att jag höll mig på behörigt avstånd för att inte störa eventuella häckningsbestyr. Fåglarnas väl går i första hand!