Tomtkryss

Det är alltid roligt, spännande och intressant med fåglar men jag skulle ljuga om jag förnekade att det är extra kul med nya kryss. Jag tror inte riktigt på sådana där människor som t ex kommer hem med svampkorgen tom och fulla av besvikelse glättigt utbrister: ”Men det är ju ändå härligt att komma ut lite.” Nej, fullt i korgen ska det vara, vare sig det gäller svamp eller nya fågelarter.

 

För ett par veckor sedan fick jag ett nytt tomtkryss. Ingen märkvärdig fågel i stora delar av Sverige, men här på Öland är den inte särskilt vanlig. Det var en svartmes, som vågade sig ut ur den stora kronoskogen och fram till mitt fågelbord. Jag bor granne med skogen och jag har väntat på att skogsfåglarna ska våga sig fram. Under förra årets tuffa vinter kom en talltita och tittade sig runt och nu var det alltså dags för svartmesen. Under några dagar kom den både till frukost och middag och åt från talgbollar och fröautomat, men när vi fick plusgrader på termometern försvann den igen.

 

Svartmesen blev tomtkryss nummer 95 och nu väntar jag med spänning på 96:an. Under tiden njuter jag av flocken med stenknäckar (minst 22 stycken), gläds åt de första små grönsiskorna för i år och förundras över alla nötskrikor som tycks ha kommit över sin skygghet och nu invaderar trädgården dagligen.

 

(Skrivet år 2011. Nu har antalet tomtkryss ökat till 112.)