Hussvalor och annat

 

Jag läste någon rapport om att hussvalorna börjar minska betänkligt i antal, men uppe vid fyren Långe Erik, flyger de runt som en myggsvärm.

 

 

För någon vecka sedan var de fullt upptagna med att hämta bomaterial vid strandkanten.

 

 

De jobbade verkligen på, ibland en åtta till tio svalor samtidigt, och flög därifrån med stora lass av ler-sandblandning i näbben.

 

 

Längre in på Fyrön hoppade en näktergal in och ut bland buskarna på jakt efter föda. Roligt att se den så öppet.

 

 

Näktergalen är ju verkligen fågeln som man hör men oftast inte ser.

 

 

Jag måste ta med gulsparven också! Nu när nästan alla andra har tystnat kan jag fortfarande höra hans sång och han är en av de första som sätter igång på våren. En uthållig liten pippi!

 

 

Det är lite tomt

 

Naturen är ömtålig! Den minsta förändring får stora konsekvenser. I år har den svala och blöta majmånaden slagit ut många fågelungar och det är ganska tomt och tyst i buskarna  i trädgården.

 

 

Man blir glad varje gång man ser en matande förälder. Här är det en stenskvätta med mat i näbben i solnedgången vid Kalmar sund.

 

 

Hmm, en ensam tordmule alldeles invid land. Hoppas att han bara har valt att rasta en stund och inte har stannat upp för att han inte mår bra.

 

 

Inne i sitt bo bakom vasstråna skymtar ändå svarthakedoppingen, till synes ruvande...

 

 

...och den andra halvan av paret letar mat. Hoppas att deras ansträngningar får ett lyckligt slut.

 

 

Bland fåglarna just nu

 

Äntligen har vi fått lite varmare väder och en törnsångare passar på att ta ett bad i trädgårdsdammen. Annars är det ovanligt lugnt i trädgården. De stojiga och fladdriga barnkullarna av talgoxe och blåmes saknas tyvärr denna försommar.

 

 

Utmed vattnet flyger ladusvalorna på jakt och jag får nästa huka mig ibland när de flyger över huvudet på mig.

 

 

 

När jag kommer för nära tärnornas revir är jag glad över min bredbrättade hatt. Jag tittar oroligt på den när jag kommer tillbaka till bilen. Nej, ingen fullträff i dag.

 

 

Uppflugen i en slånbuske sitter en drillsnäppa och larmar. Jag går snabbt vidare för att inte störa alltför mycket.

 

 

Det är gott om rosenfinkar i år. Deras vackra visselsignaler hörs lite varstans. Här sitter en ung hane, ännu inte i den vackra rödrosa färgen, och sjunger.

 

 

Och titta där! Den första lilla strandpiparungen är ute på promenad.

 

 

På alvaret

 

Jag traskar runt här lite och spanar på omgivningen.

 

 

Men...vad ser jag där borta. En saftig stekel!

 

 

Äh tvi vale! Den där är bara för vegetarianer.

 

 

Men vad prasslar i gräset där borta då?

 

 

Jaha, min närmaste granne. Ja, hoppas att han håller sig på sin bit, annars kör jag bort honom.

 

 

De é mycket att hålla koll på nu!