Ibland går det ganska bra och ibland inte alls

Han kom spelande genom luften och landade så fint på en sten. Enkelbeckasinen! Perfekt, tänkte jag, och slängde upp kameran. Jaha, så gick det som det ofta går. Han lyfte och flög vidare. Om ni tittar noga i överkanten så ser ni fötterna dingla där! Men vad gör det. Misslyckade bilder ger upphov till många härliga skratt.

Storspovarna, däremot, stannade kvar där långt borta på strandängen så jag hann med några bilder.

Vilka imponerande fåglar det är. Vackra och graciösa trots sin överdimensionerade näbb.

Jag tog en sväng förbi sandtaget också för att kolla om de mindre strandpiparna var på plats. Jo minsann! Deras klagande varningsrop ljöd lång väg, trots att jag höll mig på behörigt avstånd för att inte störa eventuella häckningsbestyr. Fåglarnas väl går i första hand!