Den svenska våren är starkt förknippad med sånglärkans drillar högt uppe i det blå. Ledsamt nog har sånglärkorna det ganska tufft och de minskar snabbt i antal. Här på Öland har de glädjande nog inte alls minskat lika kraftigt och sånglärkan är fortfarande en av alvarsmarkernas karaktärsfåglar. Vid Kapelludden på östra Öland låg lärksången som en ljudridå över ängarna den soliga dag som jag var där. Nere på marken pilar de snabbt omkring i det höga fjolårsgräset och är svåra att fånga på bild men så plötsligt var där en lärka som för någon minut glömde all försiktighet för något frestande vid asfaltskanten. Så blev det några lärkbilder också.
Ja, det är härligt med lärkans jubelsång. Jag har den också i min närhet.
SvaraRadera