När jag tittade ut genom fönstret strax efter gryningen, en grå novembermorgon, var det något som snabbt kilade omkring vid vattenfallet till dammen. Var det en mus? Nej, det var en av de gärdsmygar som delar våra hus med oss under vintern. De finkammar alla vinklar och vrår i jakten på insekter. I år suckar de lite uppgivet. Stora huset är tvättat och nymålat och inte längre den källa till frosseri som tidigare.Tur att vedbod, förråd och garaget finns kvar som aldrig sinande matförråd. Bra, tycker vi. Ät gärna upp alla de tusentals insekter som väljer att övervintra där, men vi behöver väl inte få utskällning varje gång vi råkar öppna garageporten? En gärdsmyg blir lätt upprörd och berättar om sina känslor både länge och högljutt. I denna ovanligt varma början av november har vi flera gånger hört en något trevande gärdsmygssång från buskarna runt omkring. Javisst, man kan få lite vårkänslor när det är 15 grader i luften. Någon lite suddig gärdsmygsbild blev det också trots gryningsljuset och morgondimman.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar