tisdag 24 september 2013

Flyttningstider

Det händer mycket i naturen nu. Det är en viss oro i leden, många samlar ihop sig i flockar och drar rastlöst lite hit och dit, äter upp sig ordentligt och väntar på startsignalen för den långa resan söderut. Ett stort gäng med tranor passerade över mitt huvud i går. De pratade högljutt med varandra, cirklade runt ett tag men bestämde sig sedan för att fortsätta en bit till.

En klunga med starar rundade fyren Långe Erik på sin väg söderut. De har inte så bråttom och tar långa raster utmed stränderna där det finns gott om småkryp i tångvallarna. Där finns redan mängder av sädesärlor som tar för sig av tångflugorna.

Från strandkanten kan jag se den ena flocken efter den andra av vadare och änder och så förstås stora flockar med skarv. På bilden är det bläsänder på väg.Visst är det lite vemodigt när våra "sommarfåglar" lämnar oss men samtidigt...

...börjar vi spana efter de nyanlända. Det är de arter från nordligare trakter som kommer söderut och letar föda. I år har vi ett riktigt bärår med mängder av rönnbär, oxel och annat och då kan det bli spännande med ovanliga trastar och annat. På bilden är det en varfågel som spanar från trådarna.

Under senhösten kommer sidensvansarna och undersöker våra äppelträd. Hittar de lite rutten och jäst frukt kan de stanna i timmar och till och med bli lite på pickalurven av "äppelvinet".

Och nu, så här års, har havsörnarna börjat visa sig igen. Under häckningstiden lever de ganska tillbakadraget men nu ser vi flera stycken varje gång vi är ute, både gamla vitstjärtade och lite yngre upplagor. Fantastiska fåglar som kan bli ända upp till 2,40 mellan vingspetsarna.


onsdag 11 september 2013

Ung och oerfaren

Jag sitter här och undrar. Hur kan dom lyckas med sina små fnuttnäbbar?

Jag får inte ut en enda nöt hur jag än försöker

Jag provar med tallkottarna istället.

Men..tvi vale, kåda och färskt gräs som fastnar i hela munnen

Jag mår nästan illa av eländet och jag får inte bort det från näbben. Det här ska jag aldrig testa igen. Jag flyger tillbaka till körsbärsdungen!


tisdag 3 september 2013

I vadarviken







Jag sitter i solnedgången vid en av östra Ölands grunda vikar. En flock småvadare har landat och det är full aktivitet i tången och dyn. Jag kisar mot solen och försöker urskilja mer än de svarta silhuetterna. Större strandpiparna är lätta att urskilja, kärrsnäpporna vänder upp sina svarta magar ibland. Där lyser det lite rödorange, en spovsnäppa ser det ut att vara. Ibland måste jag vila mina ögon på svanparet som pysslar med sina kvällsbestyr, innan jag åter igen greppar kikaren för att försöka hitta ytterligare någon art. Så lämnar de sista solstrålarna viken och det blir alldeles för mörkt för att kunna se något. Jag stannar en stund till i den ovanligt varma kvällen men så kommer en gråkall dimma in och det är dags att bege sig hemåt.