Nyss flyttat hemifrån

Jag hade en trevlig stund tillsammans med en ung rödstjärt i eftermiddags. Vi träffades i närheten av komposten, inte så lång från den holk som rödstjärtfamiljen tidigare huserat i, så hon kände sig säkert trygg i omgivningen. Från andra delar av trädgården hördes gälla varningssignaler från resten av familjen, men hon ignorerade dem och tyckte att hon kunde klara sig på egen hand. Mitt sällskap var tydligen helt OK i hennes ögon, jag fick gärna stå där och knäppa med min kamera. Gråsparvfamiljen däremot ansågs som störiga, så hon flyttade sig diskret undan varje gång de tog en sväng förbi.

Familjebestyr

Midsommardagen är dagen för avkoppling. Jag satte mig i trädgårdssoffan för att läsa, men blev ständigt avbruten. En tung roman av Oates kräver koncentration, men alla pågående familjeangelägenheter runt omkring mig, gjorde att jag till slut slog igen boken och tog del av fåglarnas bestyr istället. Gråsparvarna höll familjeråd och matade ungar. Hackspetten har sina telningar i träden runt omkring och håller kontakten med dem samtidigt som han försöker äta. En stenknäck behöver vatten efter att ha vräkt i sig jordnötter och passar samtidigt på att ta sig ett bad. Grönfinken har vänt på världen och sitter upp och ner och äter och över huvudet på mig störtar tornseglarna förbi om och om igen. En av talgoxeungarnas första vingliga flygtur slutade i växthuset, men han hittade ut igen efter lite betänketid. Bortifrån ekhagen ropar göken fortfarande och trädlärkan på telefontråden sjunger på. Jag lägger ifrån mig boken för att följa naturens skådespel. Läsa kan jag göra i vinter.

Vad skådar mitt norra öga?

Vi tog en liten kvällstur utrustade med kamera och kikare. Det gör vi ofta i förhoppning att något riktigt skojigt ska dyka upp. Oftast blir det en helt vanlig kväll och det såg det ut att bli i går också. Husbilsgubbe som rastar sina enorma hundar längst ut på kalkstenshällarna utan hänsyn till skrikande tärnor och troliga ungar gömda någonstans. Sådan obetänksamhet ser vi ofta i olika former, sorgligt nog. En bit längre bort stod en rödbena på en sten och tog då och då en flygtur ivrigt varnande. Roligt att se en vadarart som inte ser ut att minska. Men så...vad var det där?? Högst upp på en stock satt en gulsparv och sjöng för full hals. Men hur ser han ut? Helt knallgul på precis hela huvudet! Oj, det är en sådan som de kallar för kycklingsparv nere i Ottenby, om jag inte missminner mig. Jag har sett en tidigare, väldigt hastigt, vid min fågelmatning för några år sedan. Så hände det ändå något roligt på vår kvällstur!

Hemma hos svarthakedoppingarna

Försiktigt smyger jag fram till kanten av den lilla runda gölen. Och titta! Där simmar minsann paret svarthakedopping omkring i kvällsljuset. Och vad är det som sticker fram på pappans rygg? En unge! Den har det bra som på den finaste lyxkryssare. Varmt och ombonat och mat som serveras så fort han sticker fram näbben. Men titta, vad är det som händer? Föräldraparet tycker att det är dags att träna på egen hand, de dyker och skakar på sig och plötsligt finns det tre ungar på vattenytan. De är orädda och sprider sig så det är omöjligt att få med alla tre på samma bild. Mamma fortsätter matningen och pappa simmar bort och tar sig lite egentid i ljuset av kvällens sista solstrålar.

Ingen rast och ingen ro

Här ser ni någon som har det stressigt just nu!

Det är pappa rödstjärt som just har lämnat av ett lass mat till de hungriga ungarna

Mamma sitter lite diskret i äppelträdet och väntar på sin tur

Det gäller att spana åt alla håll för att hitta de bästa godbitarna

Pinsamt! Misslyckad inflygning!

Jag samlar mig och försöker igen

Mamma kommer med nästa måltid

Ibland ser det nästan lite äckligt ut. Speciellt när maten rör sig.

Nästan dygnet runt pågår matningen och jag blir av med massor av skadeinsekter i min trädgård!