Visar inlägg med etikett Nötskrika. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Nötskrika. Visa alla inlägg

lördag 4 oktober 2014

Nötskrikornas tid


Den här tiden på året, när vi kör runt på småvägarna i Böda Kronopark, korsas vår väg ideligen av jäktade nötskrikor.


De stora, vackra men lite gapiga fåglarna har fullt upp med att samla ekollon och annat godis i sina vinterförråd.


Jag har en rad med ekar i min trädgård och jag är verkligen glad för varje ekollon som transporteras bort via flyg för lagring borta i skogskanten någonstans.


Så, tack alla nötskrikor för att ni städar undan så jag slipper rulla iväg på eländiga ekollonrullskridskor på min väg till brevlåda eller soptunna!




torsdag 1 november 2012

I magen på en nötskrika...


Jag har ett gäng nötskrikor som ständiga gäster i trädgården. Under den tidiga hösten har de ägnat sig åt att förflytta alla mina ekollon till vintergömmor borta i skogskanten. Nu är ekollonen slut och de har övergått till att länsa mina jordnötsbehållare. Utan överdrift kan jag säga att stora delar av min tappert intjänade pension,omvandlad till dyra jordnötter på ICA, nu befinner sig i magarna på ett gäng nötskrikor eller alternativt gömt i skogen intill. Det diskreta småätandet av ett gäng mesar och finkar är ingenting jämfört med glufsandet och hetsätandet av dessa stora nötälskare. Jag får fördela om en del av nötterna till de behållare som har ett yttre grovt galler som bara släpper in småfåglarna. Men innan jag gör det ska jag åka iväg  och släppa ut nattens fångst av skogsmöss från husets övervåning på något lämpligt ställe. Hur långt måste man köra för att de inte ska hitta hem igen?







tisdag 25 september 2012

Nötskrikornas tid






Plötsligt har det öppnats en ny flyglinje mellan vår rad med ekar i trädgården och skogen strax intill. Det är nötskrikorna som för en tid har glömt sin vanliga försiktighet och helt och hållet koncentrerar sig på att samla ihop så många ekollon som möjligt. Snabbt går det och de är nästan omöjliga att fånga på bild. Det rör sig bland löven, det flaxar och prasslar och då och då häver någon av dem upp ett skrik så man får hålla för öronen. Men jobba på ni och bär iväg med alla ekollon! Jag är trött på alla små ekplantor som växer upp som ogräs mellan stenarna i stenmuren, i gräsmatta och i rabatter!