fredag 17 mars 2017

Det kommer alltid ett bakslag

 
Tänk att det alltid ska komma några vipvintrar och ställa till det för alla nyanlända vårfåglar! Ena dagen full vår och nästa två dm snö och höga drivor här och var. Koltrasthonan ser ut att tänka som jag: Vad skulle det här vara bra för??
 
 
Gulsparven gör sig bra mot den vita snön...
 
 
...och svartmesen går det ingen nöd på. Han är en tuff liten rackare.
 
 
Jag oroade mig däremot för forsärlorna, som övervintrat nere i hamnen..
 
 
...och för viporna, sånglärkorna, tranorna och alla andra som får det besvärligt i snön.
 
 
Men se, efter några dagar var det mesta av snön borta igen och gäss, strandpipare och strandskator anländer på löpande band.
 
 
I går hade paret Storspov landat på sitt vanliga fält. Härligt!
 
 

tisdag 28 februari 2017

Nu börjar det röra på sig

 
Visst börjar det bli skillnad! Mera färg, ljud och rörelse i naturen än för bara några veckor sedan. Vi har en härlig tid framför oss. I går hörde jag ringduvans första hoande vårsång.
 
 
Långt ute på sandrevet satt det gamla havsörnsparet och diskuterade kommande bestyr.
 
 
Talgoxarna har sjungit sedan länge....
 
 
...och grå- och sädgäss kacklar irriterat ute på ängarna om jag kommer för nära.
 
 
Gravänderna med sina vackra färger lyser upp stränderna sedan någon vecka tillbaka.
 
 
Tofsviporna är också här. Små förtrupper till den stora invasionen. Nu spanar vi efter tranor och strandpipare medan vi lyssnar till sånglärkans drillar uppifrån skyn. Härliga tider!
 
 

torsdag 2 februari 2017

Vardagsdrama utanför fönstret

 
Jäklar, jag missade och nu befinner sig lunchen här under någonstans.
 
 
Jag måste försöka se in under bryggan.
 
 
Nej, så här går det inte.
 
 
Jag hoppar ner på marken och tittar. Hmm, alldeles kolmörkt därinne.
 
 
Jag spanar på andra sidan, utöver dammen. Näe, syns ingenting.
 

 
Fasen, vad snopet det här var.
 
 
Här kan jag inte sitta i timmar och vänta. Jag sticker!
Vad sparvhöken inte såg var att något litet och grått stack iväg som skjuten ur en kanon bakom ryggen på honom. Pilfinken klarade livhanken den här gången.
 
 
 

söndag 15 januari 2017

Då börjar vi om igen då!

 
Härligt! Nytt år och blanka blad. Nu är havsörnarnas tid på Öland. Vanligaste fågeln så här års, brukar jag säga. Inte riktigt sant men nästan.
 
 
Koltrastarna håller igång. Försöker jag smyga runt i naturen, varnar de alla runt omkring med sitt upprörda kackel.
 
 
Den lilla diskreta rödhaken smyger omkring och plockar smulor från fågelmatningen eller letar under bron vid dammen efter vinterslöa insekter.
 
 
Efter stormarna och de höga vattenstånden är det isigt precis överallt utmed stränderna. Svårt att ta sig fram för stelbent tant som är rädd om både lårbenshalsarna och kameran.
 
 
En till som inte gillar is och kyla. "Ta mig upp härifrån!"
 
 
Sparvhöken tar en sväng förbi några gånger om dagen.
 
 
Jaktlyckan var god den här gången. En talgoxe blev det!
 
 
Ibland är turen på min sida och jag träffar på en strömstare på besök.
 
 
Skärsnäpporna hör till vintergästerna vid Ölands kuster. Tuffa vadare som inte fryser om fötterna.
 
 
Slutligen en liten tuffing till. Skärpiplärkan!
 
 

tisdag 13 december 2016

Långa skuggor och fågelsilhuetter

 
 
Havsörnar, sång- och knölsvanar är de fåglar som jag garanterat ser på mina turer i naturen så här års. Det är tämligen lugnt på fågelfronten och dåligt ljus och långa skuggor gör också fotograferandet extra svårt.
 
 
Sångsvanarnas ständiga konversation med varandra bryter tystnaden, annars är det mest koltrastarnas hysteriska varningsrop och gräsändernas kvackande som hörs. Andflockarna går att urskilja som silhuetter långt ute på vattnet.
 
 
Nere i hamnen har en ensam bläsgås stannat kvar. Till synes frisk och fullt kapabel att flyga. Vad har fått den att avbryta flytten?
 
 
Oxelbären, som annars lockar jätteflockar av trastar och sidensvansar, har torkat bort i år. De som ändå söker sig hit får njuta av överflödet av äpplen. Till och med större hackspetten tar sig en fruktstund.
 
 
Nötskriketrafiken är i gång. Tur och retur mellan ekarna vid vägen och gömställena i skogen.
 
 
Som avslutning på 2016 får varfågeln i  den torra grantoppen, en dimmig decembermorgon, representera julstjärnan.
God Jul till er alla!
 
 

tisdag 22 november 2016

Vad har hänt under november då?

 
Efter en hektisk och spännande oktobermånad med många ovanliga besökare österifrån, kom vi nu in i november, som normalt är en av de lugnare månaderna under året. Sent på eftermiddagen den 1:a november fick jag tips om att en strömstare rastade uppe vid Ölands norra udde. En bra början på månaden även om det nästan var mörkt och svårt att få en bra bild på den trevliga krabaten.

 
Ibland kolliderar våra intressen med andra hobbyutövares. Under november har vi många besök av sportfiskare, både från Sverige och från andra länder och då finns det förstås inga fåglar just där de står långt ute i vattnet i sina vattentäta kläder.
 
 
Plötsligt fick vi snö också, flera månader för tidigt.
 
 
Trutarna i Byxelkroks hamn har återgått till den normala flundredieten efter sommarens orgier i tappade glasstrutar och korvbröd.
 
 
Överraskningarna var inte helt över ännu. En underart av svart rödstjärt landade på Ölands norra udde. Exakt vilken diskuteras fortfarande. Det är inte mycket som skiljer de olika varianterna åt, men fin var den ändå.
 
 
Nu närmar sig december och de riktiga vintermånaderna och sjöfåglarna börjar samla sig i stora flockar för att tillsammans kämpa för vinterns överlevnad. I går träffade jag de här trevliga alfåglarna utmed kusten.
 
 

tisdag 1 november 2016

Berglärka

 
Jag tog en sväng ner till Böda hamn. Ibland håller en svart rödstjärt till runt pirarnas stenar och det är alltid roligt att se dem. Ja, det var något som hoppade runt alldeles vid sjöbodarna i dag också, men inte såg det ut som en rödstjärt.
 
 
Men titta! Det är en berglärka! Min turdag i dag.
 
 
Berglärkorna häckar högt uppe i fjällvärlden och som många arter, ser den ut att minska i antal. Här på Öland ser vi dem sällsynt under flytten höst och vår.
 
 
Den tar det lite lugnt under flytten. Resan är inte så lång. De flesta flyttar neråt Danmark och Holland. En och annan stannar till och med i sydligaste Sverige om vintern blir mild.
 
 
I vår hamn stannade den inte så länge. Några timmar senare, när några andra letade efter den, var den försvunnen.
 
 
Den förgyllde i alla fall min dag. Man ska ha lite flyt ibland.