fredag 18 december 2015

Året som gick

 
Så var det dags att sammanfatta året som gått! På självaste nyårsdagen tog jag årets första örnbild. Det går inte att låta bli att lyfta kameran när de mäktiga fåglarna drar förbi. Jag vill gärna säga det själv innan någon annan gör det, att det inte är någon vidare kvalitet på bilderna. Ibland knäpper man under dåliga förhållanden bara för att minnas ett roligt ögonblick.
 
 
Redan den första veckan i januari upptäcktes en ovanlig gäst längst ner på södra Öland. I snömodd och dimma åkte vi ner för att få se den svarthalsade trasten.
 
 
Den svartbenta strandpiparen ser vi inte varje dag. Den här rastade en stund i Böda den 2 maj.
 
 
Turturduvan kom promenerande på vägen den 23 maj.
 
 
Sommaren vid Ottenby blev inte någon annan lik, då plötsligt ett gäng biätare bestämde sig för att häcka där. Den 20 aug kom jag äntligen iväg för att titta på dem.
 
 
Vattenrallens grymtande hör man då och då men den 23 aug var första gången som jag hann fånga en på bild uppe vid Ölands norra udde.
 
 
Den 31 aug försökte en pilgrimsfalk slå en stare vid norra udden. Staren slapp undan, mycket beroende på att jag råkade komma precis och skrämde falken. Vi blev nog lika överraskade båda två. Det var inte alls min mening att störa.
 
 
 
Någon vecka i mitten av oktober rastade en rosenstare vid norra udden. Jag har en bild med mängder av starar, där bara vi som var med, vet var den lilla rosenstaren skymtar fram, så den avstår jag att visa. Däremot landade kungsfiskaren på en stolpe vid Nabbelund den 7 dec, efter att ha gäckat mig och många andra under flera veckor. Ett bra slut på fågelåret 2015!
En God Jul och ett Gott Slut på året önskar jag er alla. Återkommer 2016!
/ Kerstin
 

onsdag 9 december 2015

Ölands fåglar

 
Äntligen! Fem år efter startskottet finns nu "Ölands fåglar" till försäljning. Det är ingen bok som man stoppar i fickan när man ska ut och lära sig nya fågelarter, även om Ölands fåglar förstås finns beskrivna. Den här boken innehåller så mycket mer!
 
 
Alla som älskar landskapet Öland, dess historia med tyngdpunkt på fåglar, konsten, litteraturen, naturen eller alla som helt enkelt vill njuta av otroligt vackra foton och målade konstverk, kommer att ha glädje av boken.
 
 
Över 100 ideellt arbetande medarbetare med Pav Johnsson som huvudredaktör, har gjort sitt yttersta för att innehållet på de runt 400 sidorna ska vara av toppklass. Det stora problemet under sista arbetsåret har varit att begränsa materialet, säger redaktör Pav. Det är inte lätt att välja bland alla bidrag av högsta klass.
 
 
Denna julklapp går att beställa från Naturbokhandeln och kostar 395 kronor.
 
 

fredag 27 november 2015

Lugnt på fågelfronten

 
Man måste försöka förgylla sådana här gråa novemberdagar. Jag tänkte att det skulle bli en rolig bild om jag lyckades locka någon talgoxe att sällskapa med min dito i tyg. Lyckades inte! Får försöka med något annat än torrt rågbröd nästa gång.
 
 
Mesgänget föredrog helt klart jordnötter.
 
 
Vid Ölands norra udde drar ett stort gäng sidensvansar omkring.
 
 
Här får de för sig att de ska gå över vägen ner mot havet. En märklig syn!
 
 
Björktrastarna håller sig i trädtopparna och gör ibland sällskap med en flock grönfinkar. Annars är det lugnt just nu.
 
 

fredag 13 november 2015

Ljusglimtar i höstmörkret

 
Höstmörkret sänker sig allt mer även om vi fortfarande har många plusgrader och frostfritt. På min promenad vid Ölands norra udde smyger en fjällvråk fram tätt över mitt huvud och fortsätter ut över ängarna.
 
 
 
Det lyser vitt i en buske. Det är varfågeln som sitter och spanar ut över markerna efter något att stoppa i magen eller lagra för kommande behov.
 
 
Vattentemperaturen sjunker undan för undan och det är skönt att värma upp en fot i taget tycker knölsvanen.
 
 
Det är gott om gärdsmygar i år. Här sitter en liten rund krabat och studerar omgivningen. Ovanligt öppet för att vara en gärdsmyg. Annars flaxar de mest runt inne i buskagen och varnar ibland högljutt när någon kommer för nära.
 
 
Skärpiplärkan hoppar omkring på strandkanten och plockar småkryp i tångbankarna, men här har den landat på bron utmed vägen till Fyrön.
 
 
Hemma i trädgården pågår ett ständigt äppelkalas. Här är det blåmesen som tar för sig.
 
 

måndag 2 november 2015

Värsta torkan på 50 år

Gröngöling
 
Under oktober månad har vi inte fått mer än några droppar regn. Värsta hösttorkan på 50 år sägs det och en del vill gå ännu längre tillbaka i tiden för att hitta en lika torr oktobermånad.
 
Nötskrika
 
Även fåglar behöver vatten och hos mig är det verkligen trängsel ibland runt dammen.
 
Koltrast
 
Inte bara törsten lockar dem till vattnet. Ett och annat bad, kanske för att bli av med envis ohyra, behövs också.
 
Blåmes
 
En del ser ut att njuta ordentligt av det svala vattnet.
 
Flera blåmesar
 
Man får stå i kö och vänta på bästa platsen under vattenfallet.
 
Sparvhök
 
En annan gäst på badbryggan, kanske inte badsugen, utan mera sugen på någon badgäst.
 
Kungsfåglar
 
Till och med de allra minsta kommer på besök ibland. Andra gäster, som inte fick plats här, är rödhakar, gärdsmygar, järnsparv, kvardröjande sångare, gulsparvar, grönsiskor med flera. Bjud fåglarna på vatten och få gratis underhållning från gryning till skymning!
 
 
 

lördag 17 oktober 2015

Tidig morgon

 
Jag vandrar lite försiktigt utmed stranden, från buske till buske kan man nästan säga och hoppas att jag inte väcker alltför mycket uppmärksamhet. Det går bra så här långt. Gråhägrarna sträcker på sig och putsar fjädrarna. De har inte sett mig.
 
 
Oj då. Hallå där! Det är inte bara jag som tar en morgonpromenad.
 
 
Långt ute i det bleka solljuset sitter havsörnarna och spanar.
 
 
I en enbuske väcker jag en gärdsmyg. Han får kamerablixten rakt i ögat och protesterar högljutt.
 
 
I motljuset framträder änderna som svarta silhuetter, men här var det lätt att avgöra vilken art det är. Så här stora, tjocka näbbar är det bara skedänderna som har.
 
 
Oj vem blev räddast. Ett gäng krickor flaxar förskräckta upp bakom en sten och jag, som inte såg dem, hoppar högt, lika överraskad som de.
 
 

onsdag 7 oktober 2015

Örn och svan

 
Jag brukar säga, lite skämtsamt, att under vinterhalvåret är det bara örn och svan utmed kusterna. Lite sanning ligger det bakom och vissa dagar är det nästan så. Efter att ha varit mer eller mindre osynliga under sommaren börjar nu havsörnarna visa sig dagligen igen.
 
 
Verkligen majestätiska fåglar där de kommer med sitt följe av undersåtar i form av kråkor, som lever av smulorna från den mäktiges middagsmat.
 
 
Här tronar en örn på skylten till fågelskyddsområdet.
 
 
Svanarna då? Ja, de samlar ihop sig och gungar runt i stora flockar. Jag läste i går en gammal skildring från mitten av 1800-talet. Då var det alldeles vitt av svan utanför Nord-Ölands kuster och de unga pojkarna, som var jaktsugna, fick förmanas av sina fäder. Vuxna svanar var inget att slösa ammunition på.
 
 
Örn och svan i all ära men ormvråkarna hör också vintern till, där de sitter och spanar utmed större vägar. Här har en landat på ett gräsbevuxet uthustak.
 
 

tisdag 29 september 2015

Starar

 
Just nu far det runt flockar med starar överallt. Här har ett gäng landat på taket till Sandviks kvarn.
 

 
Oxelträden på Ölands norra udde är ibland fulla av flaxande starar som äter sig mätta på de frestande bären. Hela tiden småpratar de med varandra och sorlet hörs på långt håll .
 
 
Vi har en del luftledningar kvar och de blir ibland fullkomligt nertyngda av rastande starar.
 
 
Här kommer ett jättemoln av starar. Alla fick inte plats på bilden men vi räknade till ungefär 1500 fåglar. Det kan ibland vara åtskilliga tusen och det är fascinerande att följa deras flygkonster. Ofta i form av en stor boll som sveper hit och dit. Den svarta solen, säger danskarna, och det är som ett svart klot rullar fram över himlen.

lördag 19 september 2015

En helt vanlig dag

 
Här uppe på norra Öland är det ganska lugnt på fågelfronten just nu. Om några veckor blir det säkert mera fart då den stora flytten börjar. Jag gick en sväng i Trollskogen och träffade det vanliga meståget som drar omkring. Svartmes....
 
 
...trädkrypare...
 
 
...och så förstås de trevliga rödhakarna. I den lågt stående höstsolen är det svårt att urskilja det som rör sig i trädtopparna. Ofta är det bara skuggor på marken som avslöjar de födosökande fåglarna.
 
 
En och annan havsörn passerar förstås. Här kommer en ung individ på jakt.
 
 

torsdag 3 september 2015

Det ständigt återkommande dramat

 
Ett märkligt ekipage passerade precis framför näsan på mig, över vägen och ner till strandkanten.
 
 
Vad var det? Jo, en flaxande stare i klorna på pilgrimsfalken!
 
 
Allt gick på några sekunder. Staren var kanske i största laget för falken och den försvarade sig dessutom tappert.
 
 
Efter en kort kamp släppte pilgrimsfalken och flög bort.
 
 
Staren satt omtumlad på en sten en stund innan den lyfte och flög vidare, men vem vet vilka skador den hade fått av rovfågelns vassa klor.