Jag sitter i solnedgången vid en av östra Ölands grunda vikar. En flock småvadare har landat och det är full aktivitet i tången och dyn. Jag kisar mot solen och försöker urskilja mer än de svarta silhuetterna. Större strandpiparna är lätta att urskilja, kärrsnäpporna vänder upp sina svarta magar ibland. Där lyser det lite rödorange, en spovsnäppa ser det ut att vara. Ibland måste jag vila mina ögon på svanparet som pysslar med sina kvällsbestyr, innan jag åter igen greppar kikaren för att försöka hitta ytterligare någon art. Så lämnar de sista solstrålarna viken och det blir alldeles för mörkt för att kunna se något. Jag stannar en stund till i den ovanligt varma kvällen men så kommer en gråkall dimma in och det är dags att bege sig hemåt.
Det är verkligen inte lätt med alla dom där prickiga fåglarna... Fina bilder!
SvaraRadera