onsdag 28 december 2011

Generationer av gräsänder...och människor




I julhelgen var jag på besök i den lilla staden Trosa där jag bott i en väldig massa år innan vi flyttade till Öland. Ett av vinternöjena i Trosa är att gå ner till ån och mata gräsänderna. Så fort någon kommer med en brödpåse eller annat i händerna sätter alarmkvackandet igång utmed hela sträckan av ån som löper genom bebyggelsen, två till tre kilometer ungefär. Står man nere vid hamnbassängen kan man höra det högljudda kvacket gå från näbb till näbb ända upp till kvarnen. Så kommer de i stora flockar, simmande och lågflygande, knuffandes och bråkandes ända fram till den förmodade matleverantören. Så har det varit i de fyrtio år som jag har följt dem och säkert ännu längre tillbaks. När våra barn var små var det inte löfte om MacDonald`s eller andra moderna begivenheter som fick dem att städa sina rum. Nej, det var möjligheten att få följa med och mata änderna som fick dem att plocka upp från golvet och ställa fint i hyllorna. På annandagen gick jag en promenad utmed ån och minsann, där stod en man och slängde ut bröd. Han är infödd Trosabo och jag vet att han varit där med sina föräldrar som liten och senare med både barn och barnbarn. Ett nöje som står sig genom generationerna!

måndag 19 december 2011

God Jul



Så var vi där igen. Dan före dan före dan... Och även om man försöker stå emot så dras man med när julmyset breder ut sig. Och vad kan då passa bättre än att önska er alla en riktigt fin julhelg med julfågeln framför andra, domherren. Bilderna är tagna i min trädgård sista dagen i oktober då rönnarna dignade under bärens tyngd. Maken slog i bondepraktikan och muttrade "mycket rönnbär, sträng vinter"men ännu så länge har vi plusgrader och grönt, så bondepraktikan kanske är inaktuell nu när de stora klimatförändringarna börjar märkas.Hur som helst God Jul och Gott Nytt År!

tisdag 13 december 2011

Visst saknar vi det...





Det hjälper inte att trädgården är full av hungriga, törstiga fåglar, att vi snabbt närmar oss den spännande vinterfågelräkningen och att det är mindre än tre veckor kvar tills vi kan klämma dit de första kryssen på 2012 års lista, som förstås ska bli den längsta hittills. Det känns ändå tomt och framför allt tyst. Inga hisnande flygövningar runt huset av ladusvaleungar eller tornseglarskrin i sommarnatten, inget spännande prassel i ljusgröna vassar, ingen trängsel av småvadare på de fuktiga kalkstenshällarna. Ingen stilla kväll vid stranden då en sothöna tar en sista sen simtur i kvällssolens ljus. Men snart vänder det och istället för saknad börjar vi känna förväntan, då plötsligt allt ligger framför oss istället för bakom oss.

onsdag 30 november 2011

Vi flyger







Äntligen! Nu sitter den där! Bra ljus och ingenting runt omkring som stör. Jag ställer in kameran och fokuserar. Den är borta!! Det där känner vi igen. Ingen fågel, en flaxande fågel eller någon helt annan som flyger förbi. Det blir ofta resultatet när vi har förväntat oss en kanonbild. Ibland blir det en kanonbild men ändå inte vad vi från början hade tänkt oss. Men vad gör det! Frisk luft, spännande upplevelser, intressanta iakttagelser och ett och annat nytt kryss i artlistan gör ändå att vi trivs med tillvaron.

torsdag 24 november 2011

Gott om grönfinkar

Gammal, sjuk eller enbart lite töntig? Arg är han i allafall där han sitter ensam i regnet

Resten av gänget mumsar blåeldsfrön, balanserande på grenarna

Samarbete i trädgården. Guldfiskarna samlas och plockar de frön som grönfinkarna tappar i vattnet

Nu har han bestämt sig för att strunta i blåeldsfröna och delar solrosfrön med talgoxarna i stället

Det ser ut att ha varit ett bra år för grönfinkarna. Vi har gott om mindre flockar som drar runt utmed stränderna, över alvarsmarkerna och då och då gör ett besök i trädgården också. Skönt att se att de tycks klara de angrepp av trikomonasparasiter som upptäcktes för några år sedan. En och annan stryker säkert med fortfarande men hos oss märks ingen större decimering av beståndet.

lördag 19 november 2011

Stjärtmesar




Plötsligt blir det liv och rörelse uppe bland trädgrenarna. Vad är det? En förskoleklass på utflykt skulle man kunna gissa på . En liten flock med fåglar rör sig ivrigt hit och dit medan de konverserar med varandra. Aldrig stilla och nästan omöjliga att fotografera. Flygande, klättrande, hit och dit och upp och ner. Det är stjärtmesar! De små söta dunbollarna med sina långa stjärtar passerar under några minuter innan de försvinner bort mot lövträden runt kohagen.

tisdag 15 november 2011

Sidensvansar överallt





Den här hösten har norra Öland haft en röd ton av alla oxelbär, nypon, rönnbär med mera. Fantastiskt vackert och självklart har det lockat hit ovanligt stora flockar av trastar och sidensvansar. I helgen gick jag en sväng utmed västra kusten och i den tjocka dimman som rådde, hörde jag ett riktigt dån av vingar som flyttade sig i trädtopparna. När jag kom närmare såg jag flocken på ungefär 300 sidensvansar som ideligen flyttade sig mellan oxelträdens kronor. Dagen efter hittade jag en mindre flock som vilade i de försiktiga strålarna från novembersolen uppe vid norra udden. De sista kvarvarande rönnbären i min trädgård blev också sidensvansföda.