Jag stod nere i hamnen och spanade, beredd med kameran. "Ser du något" frågade en man som passerade. Han kunde ju inte veta att jag stod och väntade på gravändernas ankomst. De hade rapporterats lite längre norrut utmed kusten för varje dag och nu tyckte jag att det var dags för dem att anlända. Dag två fanns de plötsligt där och jag hörde deras karaktäristiska läten innan jag såg dem. Mysigt men kanske också lite synd om dem i det här kalla och isiga vädret. Vad såg jag mer då? Jo, några skygga salskrakar långt ute, vårfina knipor och gräsänder, alfåglar, vigg, det första krickparet, storskrakar... listan blir längre och längre för varje dag nu!
Härligt med ett vårtecken och vi väntar här uppe i norr, att varmare vindar skall föra dom till oss också :)
SvaraRaderaHa en bra dag /bea
Hej!
SvaraRaderaGravänderna har kommit här med på västkusten. Nåra alfåglar ser jag extremt sällan. Längtar upp till Kirkenes där jag har deras orkester nedanför balkongen när jag öppnar dörren - en fin vårkonsert.
Jättefina bilder
Här i mellan-Sverige väntar jag på en fiskmås som brukar flyga
SvaraRaderarunt och kolla om de komma, men tyvärr inte en katt en gång,
men de flyger ju inte. Jag bor utanför Norrköping.
Fina bilder Du tagit på sjöfåglarna.
här blåser det som tusan i dag
kram Harriet
Hej Kerstin!
SvaraRaderaUnderbara bilder som ger lite hopp i allt elände med vädret. Som Kristina redan har sagt så har vi en del gravänder här på västkusten redan.
Ha en fin kväll
/Ingemar
Hej.Alfågeln var verkligen vacker. Varken sett den eller gravand.Salskrake har vi stationära här i fjorden.Spännande tider.Men som du säger mycket is fortfarande.
SvaraRadera//Kicki