Strandliv

Gravänder, en av Ölands karaktärsfåglar

Rödbenans röda ben lyser i morgondiset

Skrattmåsarna har hittat en liten landningsplats

Småtärnan med sin vita pannfläck ser vi inte varje dag

De vitkindade gässen har morgongymnastik

Äntligen är det liv och rörelse på stränderna igen och då tänker jag inte bara på de sportfiskare som står i sina gummibyxor en bit ut i vattnet runt Ölands norra udde. Nej, det är förstås fåglarna som är tillbaka. Hela vintern har vi enbart lyssnat till vågornas brus men nu är det en symfoni av kackel, skrik och pip. Gravänder, gäss, skrattmåsar och tärnor håller låda och avbryts ibland av gälla varningsskrik från vadarna, som inte precis är tystlåtna när de sätter igång. Härligt är det med strandlivet och jag kan rapportera att de första gässlingarna springer runt på strandängarna vaktade av en vakande mamma Grågås.

Våren är här och känslorna svallar

Större strandpiparen har hittat en egen liten badpöl

Den vackra skärfläckan flyger en sväng för att titta vad jag gör

                                                Strandskatan, en trevlig bekantskap

Onomatopoetikon

I vintras vid stranden

Rubriken idag är ett konstigt begrepp som talar om att ett ord är ljudhärmande. Det är ganska vanligt förkommande när vi pratar om namn på fåglar. Mina fåglar i det här inlägget påstås låta som "steglitz, steglitz" och får då förstås heta steglitser. Det är verkligen roligt att se de små färgglada fåglarna som drar runt och letar ogräsfröer. Under vintern såg jag en flock utmed en av stränderna och de senaste veckorna har jag haft ett par, som kommer då och då till min fågelmatning. I går blev jag riktigt glad över mitt slarv med att sköta trädgården, där vinterståndarna fortfarande står kvar bland höstlöven, trots grannarnas välkrattade och välklippta trädgårdar. Nåja, ska sanningen fram så är det lite tanke bakom också. Som till exempel att det här lilla steglitsparet skulle få lite extra lördagsgodis.

I går i min trädgård

Trastflytt

Den här veckan har det varit trastarnas vecka på norra Öland. Det flyger trastar överallt och det är ett sorl av tusen traströster från hagarna. Grannarna ringer och frågar vad det är för fåglar av starstorlek som springer runt på gräsmattan, lite rostfärgade vid vingarna. Det är rödvingetrastarna, som dominerar i många av flockarna, men vi ser också taltrastar och björktrastar. Morgon och kväll njuter vi av rödvingens fallande sångskala och taltrastens kom-i-gångramsor. En och annan har redan övat upp strupen tillräckligt och bjuder oss på en sångunderhållning som slår Melodifestivalen med många poäng. Kanske är det de som tänker stanna här och inte dra vidare med flocken.

Norra Öland påskafton 2012

Glad påsk på er! Här är det allt annat än glatt just nu men det ska visst bli glatt framåt eftermiddagen. På vägarna alltså! Det blåser kuling i vindbyarna och snön faller. Vi har fullt av fåglar runt huset som förtvivlat letar mat i snön och vi fyller på vartefter. Mina bilder är tagna genom både våta och gamla, ojämna fönsterglas men jag ville ändå visa en kavalkad av en del av besökarna.

Ejder

Som snöbyar drar de upp genom Kalmar sund. Först några enstaka som far förbi eller landar på de kalla stenarna utmed stranden. Sedan kommer de i tusental. Under några veckor är luften fylld av det ena strecket efter det andra. När jag kör på den smala kustvägen , far de förbi mig. Det sägs att de kan flyga i 75 km i timmen. Om kvällen ser man dem på vattnet som en landremsa, ibland ända från Långe Erik ner till hamnen i Byxelkrok. Beroende på ljuset ser de ibland alldeles svarta ut. Jag måste ta kikaren för att konstatera att det verkligen är ejder och inte svärtor eller sjöorrar. Men de klara kvällarna då solens sista strålar reflekterar mot de svartvita hanarna, är det som ett glittrande halsband med inslag av rosa och grönt och koltrastens kvällssång i strandskogen ackompanjeras av deras dova aaooo.