Det var ovanligt livligt bland skrattmåsarna när jag kom ner till stranden. Vårkänslorna svämmar över, tänkte jag, men det var något annat.
Tofsviporna ropade oroligt och var beredda att lyfta.
Gravand, strandskata och måsar, alla stirrade åt samma håll. Vad var det?
En gren som flöt ute i vattnet?
Nej minsann! Det var en mink som ömsom simmade och ömsom sprang utmed stranden. Strandpiparen lyfter förskräckt och är glad att han inte har bo och ungar ännu.