fredag 25 april 2014

Större hackspett


Jag hörde det typiska knackandet i går. Någon som flitigt arbetade på någonstans, men var? Jag gick försiktigt runt bland träden och spanade uppåt. Titta, där satt den! Den större hackspetten hade hittat en bra plats för sina kottar i en spricka i barken, en "smedja". Han trycker fast kottarna och kan sedan i lugn och ro plocka ut de goda fröna, ett i taget.


Större hackspetten är den vanligaste av våra spettar eller vi kanske ska säga den minst ovanliga. Våra hackspettar har allt svårare att klara sig i de välstädade skogarna.


Större hackspetten är en flitig gäst vid fågelmatningen och både talgbollar, jordnötter och utlagda margarinklickar hör till favoriträtterna.


Vi fortsätter att bjuda på jordnötter långt in på sommaren och då har vi hela hackspettfamiljen på besök. De oerfarna ungarna bjuder verkligen på underhållning av högsta klass när de äter frukost samtidigt med oss vid uteplatsen.


onsdag 16 april 2014

Större strandpipare


Redan när vintern inte riktigt är över börjar jag att leta. Jag spanar utmed stränder och stenhällar i vattenbrynet. Den borde komma nu. Och så plötsligt finns de där, de större strandpiparna. I år såg jag den första redan den 27 februari. Den stod där och hukade i det snöblandade regnet, lite ångerfull kanske. "Borde nog inte haft så bråttom."

Ibland fick han parera ordentligt med benen för att inte blåsa iväg i de kyliga, nordliga vindarna.

Här på Öland, på de kustnära alvarsmarkerna finns det gott om dem. De smälter ihop med underlaget och ibland snubblar vi nästan över dem. De flyttar sig inte förrän vi är alldeles nära.

Större strandpiparna är ett trevligt sällskap på promenaderna utmed havet och de ger liv och rörelse åt strandmarkerna. Vi ser och hör dem överallt och ibland får jag nästan be dem flytta sig lite när jag vill ha någon annan vadare på en bild. I boken "Fåglarna i Sverige - antal och förekomst" läser jag att det finns runt 15 000 par i Sverige, mestadels i södra Sveriges kustmarker och i fjälltrakterna. Ungefär 600 par häckar på Öland.





måndag 7 april 2014

Senaste nytt: Ringtrast



Trist att drabbas av vårförkylning. Rastlös trampade jag omkring hemma med vattenglas,näsdukar och panodilask. Nej, kan vi inte bara åka en liten sväng, sa jag till gubben. Jag vill se om första stenskvättan har kommit. Sagt och gjort! Jag paltade på mig ordentligt och vi åkte iväg. Och titta där! Vid Neptuni åkrar traskade några stenskvättor omkring tillsammans med sädesärlorna. Genast kände jag mig lite piggare. Vi for vidare och utmed vägen träffade vi på en annan skådare som stod och lyssnade efter en mindre hackspett. Vi bytte några ord och fortsatte mot norra udden. Bromsa! skrek jag plötsligt, vad är det som går där vid dikeskanten? Minsann, det var två ringtrastar som rastade under sin flytt norrut. Det var inte lätt att få några bra bilder när de hoppade omkring i gräset men man ser ändå tydligt den vita halsringen på dem. Vi måste säga till Anders, utbrast jag. Ingen mobil var med så för att inte skrämma dem backade vi en lång sträcka innan vi kunde vända och åka tillbaka till den andre skådaren. Han slängde sig förstås i bilen och vi körde tillbaka till trastarna. Då satt en av dem högt uppe i ett träd och den andra syntes inte till. Tänk vad man kan piggna till när det händer något roligt!