På Trollskogens parkering, häruppe på norra Öland, besiktas alla inkommande bilar noggrant av den stora släkten Sädesärla. Man studerar ingående alla skrymslen och vrår efter eventuella fripassagerare, hela eller i krossad form. Bilarna blir renplockade från allehanda insekter och som ett litet tack kan man få små, fina repor efter vassa fågelklor eller rent av en liten frätande hög från en mätt mage. Roligt att beskåda de små fåglarnas idoga arbete men också en påminnelse om att det bara är några få arter som klarar av att anpassa sig efter människans framfart i naturen.
söndag 25 augusti 2013
Bilbesiktning
På Trollskogens parkering, häruppe på norra Öland, besiktas alla inkommande bilar noggrant av den stora släkten Sädesärla. Man studerar ingående alla skrymslen och vrår efter eventuella fripassagerare, hela eller i krossad form. Bilarna blir renplockade från allehanda insekter och som ett litet tack kan man få små, fina repor efter vassa fågelklor eller rent av en liten frätande hög från en mätt mage. Roligt att beskåda de små fåglarnas idoga arbete men också en påminnelse om att det bara är några få arter som klarar av att anpassa sig efter människans framfart i naturen.
fredag 16 augusti 2013
Bara stress hela tiden...
Skönt att slumra till lite...
Men vad nu! Någon tittar på mig.
Ser ut att vara en läskig, enögd typ och klickar gör den också
Äh, jag drar...
söndag 11 augusti 2013
Sällskap i trädgården
Någons oroliga mamma kanske?
Grå flugsnapparen kollar intresserat om jag ska skrämma upp något ätbart
Den unga rödstjärten är inte heller särskilt rädd av sig
Jamen då så! Då kan mina ungar också sitta här, tycker ladusvalan
Jag behöver inte precis känna mig ensam när jag pysslar i trädgården med sekatör och spade. Det rör sig och fladdrar överallt bland buskarna av mer eller mindre skygga vingförsedda grannar. Under några dagar hade jag en ung stenskvätta och en sädesärla runt mina fötter hela tiden. De verkade ha slagit följe både med varandra och med mig. Jag har upplevt det tidigare att fågelmammor nästan verkar placera sina ungar i närheten av oss som är igenkända inventarier i trädgården. Märkligt! Förmodligen ser jag ofarligare ut än både falk, hök och katt. Däremot är det inte riktigt lika trevligt att vakna på natten av att något rör sig på övervåningen. Det visade sig vara en annan ung stenskvätta som efter idoga försök att ta sig ut, satt något utmattad på fönsterkarmen. Dagen efter kunde vi följa spåren genom huset, bajsspåren alltså, från altandören till skinnsoffan, bajsade lite, till en stol vid matbordet, bajsade lite och så vidare upp till övervåningen. Visitkorten fräter ganska bra och det blir inte alltid fläckfritt efter en sådan framfärd även om man använder både varmt vatten och diskmedel.
fredag 2 augusti 2013
Världen är så stor, så stor...
Och vem är du då, som plötsligt satt i min trädgårdsstol?
Storögt tittade han åt alla håll
Liten och vilsen i världen, säkert ute på sin första flygtur
Men någonstans ropar en mamma
Var är hon någonstans?
När han vänder sidan till ser det ganska flugsnapparlikt ut
Ojdå! Nu blev det en vinglig flygfärd upp på lillstugans tak
Och så plötsligt trasslade han sig iväg till ekarna intill och försvann
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)